Jag är verkligen helt slut i kroppen.
Att inte få sova tar knäcken på mig.
Jag somnar hur fort som helst.
T.o.m mitt i samtal.
Tinus och jag kan ligga i sängen och prata och vips så sover jag.
Utan att veta om det. Sen vaknar jag efter ett tag och fattar inget alls. Och kan inte somna om.
Det gör ont och trycker.
Bebben tycks ha ett gympapass just under natten med.
Nu är det riktigt hårda sparkar.
Ibland känner man en hand eller fot tryckas ut  ur kroppen. Lite som Ailien.
Och ibland gör det lite ont, men hellre det än en som man inte känner alls.
Samtidigt som det faktiskt skulle vara skönt att bara få sova lite grann.

I morse när klockan ringde var jag helt slut. Ögonlocken gick inte att få upp och kroppen kändes så himla tung (förutom att jag är gravid såklart)
Det tog tid att masa sig upp ur sängen. Men upp kom jag.
Jag skulle tillbringa ett par timmar på jobbet idag också, så det var bara att försöka
se någorlunda pigg ut.
Jätte kul att träffa barn, kollegor och fräldrar igen.
Men nu är klockan bara 18.00 och jag kan lätt tänka mig att krypa till sängs.
Fast jag och Tinus bestämt att vi skall ha lite mys ikväll.
Äta god mat och prata. Utan att tv:n är på.
Så som vi alltid gjorde förr.
Då tv:n inte exixterade i vårt liv.
Så jag får nog ta en kopp kaffe eller två för att få upp ögonen.

I morgon skall jag vara elev på riktigt.
Skall följa med Emil till skolan.
Jättespännande tycker jag.

Nu känner jag att detta inlägg blir allt annat är bra.
Så nu passar jag för denna gången och så kanske vi ses i morgon igen.
KRAM