VIKTIGT VIKIGT VIKTIGT

NU MÅSTE ALLA LYSSNA!!!
Detta är viktigt. Jag vet att jag inte bloggat på ett tag. Men det är nog dags att ta tag idetta igen.
Jag vill ta upp HOT OCH MOBBNING!!
Vi börjar så här:
 
I måndags så hade min 10 åriga son Emil skyddat en kompis som
blev retad och kallad för massa fula namn. 
Allt detta skedde via ett sms program som heter KIK.
På kvällen visade han mig alla sms och berättade 
att en i hans klass hotat att han skall ta med en kniv till skolan
och döda honom.
KILLARNA ÄR 10 ÅR!!!!!
Jag förklarade för min Emil att detta är bara tomma hot.
Han vill bara skrämmas.....
Men jag skickade ett mail till hans fröken och berättade hela 
historien och frågade även om hon vet något. 
Fram åt tio tiden på förmiddagen dagen efter får jag ett svar.
Hon håller med om att det inte är okej att hota någon 
och hon har kopplat in rektor, elevhälsan och trygghetsjouren.
Efter skolan kommer Emil hem och är rädd, chockad och arg.
Han skriker till mig:
- Du sa att han inste skulle ha kniv med sig, du lovade.
varför ljög du för mig?
Jag var helt chockad.
tankarna många.
Men en fråga jag ställde mig var.
VARFÖR RINGDE INTE SKOLAN TILL MIG?
Emil berättade att han sakt till sin fröken att han är rädd.
Hon hade sakt att hon förstår det och att han får berätta det för mamma när
han kommer hem.
Pojken i fråga har gjort ett hot till en verklighet.
OCH INGEN KONTAKTAR MIG!!!
Vi har gjort en polisanmälan.
Men här hemma har vi en 10 åring som inte kan sova, han är rädd, han gråter,
han kan inte vara själv.
Rektorn, trygghetsjouren, elevhälsan och brottsofferjouren är inkopplade.
allt för att hjälpa honom och oss.
För det är faktiskt så att inte bara han är drabbad i detta. utan hela familjen.
Vi behöver också råd och hjälp.
Hur skall vi bemöta honom. Få honom att vara trygg.
Vi inser att det är en lång process att gå. Vi är bara i början......men vi kommer
att kämpa in i sista slaget.
 
NU VILL JAG FÅ MED SÅ MÅNGA SOM MÖJLIGT.
HUR SKALL MAN FÅ BORT HOT, VÅLD OCH MOBBING I SKOLORNA?
HUR KAN VI TILLSAMMANS HJÄLPA VÅRA BARN.
I DETTA FALLET VAR BARA KILLARNA 10 ÅR.
SMÅ BARN.......
 
Jag skall starat en grupp för att försöka arbeta med detta.
Och skulle gärna vilja ha med fler.
Någon som är intresserade.
Vi får använda alla våra kontakter och slå
våra kloka ideer tillsammans.
Vi måste även ha koll på vad våra barn gör med sina 
telefoner. Vad händer på sms och chattprogram. 
Vad skriver de till varandra.
Vad händer på facebook och andra sidor.
Vi behöver bli mer insatta i barnens liv.
 
Vi har hela tiden haft bråk om facebook hemma.
Emill vill ha det och vi har sakt Nej.
Åldersgränsen är 13 år.
I går kväll sa han att han aldrig vill ha facebook.
Hän är rädd........
 
Tänk igenom detta och hör gärna av er.
Dela gärna med er till så många som möjligt.
KRAM
 
 
 
 
 
  Kattis

Detta är så fruktansvärt! Inget barn skall behöva känna den ångest. Detta är ju något som påverkar individen så mkt, på många olika nivåer. Viktigt att skola mm reagerar o agerar snabbt. Den person som verkar vara drivande i detta skall ju givetvis kallas in för samtal, med sina föräldrar. De behöver se vilka konsekvenser detta kan få, i långa loppet. Varför inte ta in någon föreläsare till skolan, i just detta ämnet? Någon som kan skaka om lite

Svar: Hej. En jättebra ide. Skall ta med mig den på vägen. För detta kommer jag ju inte släppa :) Kom gärna med fler bra ideer. MVH Mikaela.
Magical

 2013-03-20     19:13:22
  Anonym

Detta är fruktansvärt!! Så obegripligt att jag inte finner ord! Tyvärr så har jag varit med om nästan samma sak med min snart 12 åriga son... Är mer än intresserad av att få vara med i din gemensamma grupp o bekämpa denna hemska mobbing och försöka lyfta fram mer trygghet och tillit istället. Jag vet inte hur jag kan kontakta dig mer än att jag har skrivit här men nu har du ju min mailadress så hör av dig om du vill och känner att jag kan vara en "kandidat" Vi MÅSTE bara skaka om skolor (rektorer, kuratorer, "trygghetsgrupper", "antimobbingsgrupper"), politiker, you name it! Krama om er fina Emil! MVH: Helena (en annan mamma som kämpat i flera år mot sk rättsystemet men inte klarat mig...

Svar: Hej. Kontakta mig gärna på mikaela.stenhill@gmail.com Hoppas på att vi kan hjälpa varandra.
Mvh Mikaela
Magical

 2013-03-20     20:56:58
  Mikael

Stackarn... Man blir så ledsen och rädd när man läser detta Mikaela... Kram på er och hälsa familjen... Om det dras igång något och ni av någon anledning skulle vilja ha något upptryckt så hjälper jag gärna till så gott jag kan.

 2013-03-20     21:14:21
  Peter

Att tänka på är att det är den som har hotat som gjort fel. Även om vuxna skäller och tycker illa om individen så kommer inte det att hjälpa så länge som han är en "tuffing" bland kompisarna. Så något viktigt är att få grupptrycket mot honom, grupptryck skall inte underskattas. Det gäller dock att få det att gå åt rätt håll.
Hoppas att Emil och ni alla klarar er igenom detta på ett bra sätt.

 2013-03-20     22:16:32
  Shilan

Herregud vad hemskt!! Lider med er! Kämpa på och se till attfinnas där för honom!
Kramar
Shilan

 2013-03-21     18:57:19
  Ali

Hej hoppas ni mår bra, och att detta ska gå så bra som möjligt.

Jag tycker att de flesta här gör allting så kallad, Huller om buller, och med detta menar jag att vi bara pratar om en 10 årig grabb.

Så låt oss hålla detta inom en rimlig ram så mycket som möjligt TACK.

Han är dock långt ifrån straff myndig så försök att inte göra saken större än vad det är.

Det är dock normalt att barn bråkar, det gör vi vuxna också. Problemet här är dock kniven.

Och om vi igen går tillbaka till det att grabben bara är 10 år gammal, så borde ni tänka på att problemet ligger mer hos skolan och barnets föräldrar och i vissa fall kanske inte ens barnet själv.

Skolan är ett stort problem, för att de flesta inom skolvärlden, tycker och tror precis som alla andra inom arbetsvärlden, att som rektor, lärare, psykolog, vaktmästare, skolsyster, bamba tant,...osv, (inom skolan), har man enbart och endast de arbetsrollen och skyldigheter som de är anställda för.

Inom skolväsendet och skolvärlden, kan man inte bete sig som alla andra arbetsplatser, för här handskas man med människor.

Ni kanske får tankar och funderingar, om vad som skiljer sig mellan skolvärlden och tex vården och andra yrkes områden, där man handskas med människor?

När man arbetar med barn, så skiljer det sig med när man arbetar med vuxna. Bristen i skolan är mer när ett fall som detta inträffar.

Skolpersonalen ska aktivt ha koll och uppsikt om allt som pågår inom skolmiljön och skolans ramar.

Det räcker inte som exempel bara med att vara en bra rektor eller lärare. Det räcker inte bara med att lära barn mattematik, gymnastik, so, music, trä slöjd, mm.

Ett barn är ett outvecklat individ som är i sitt utvecklings stadium. Vi glömmer lätt bort att den fysiska utvecklingen inte är den ända och att det finns en psykologisk utveckling som man inte ser med blotta ögat.

Barn måste få hjälp och vägledning, inom det sociala livet. Att skrika och anklaga ett barn, bara för det gör fel är inte den rätta och sanna sättet, att handskas med barn.

Det händer att vi vuxna också gör fel ibland mer än va barnen gör. Precis som i detta fallet.

Oberoende vilken anställnings grad eller nivå man har, så ska man aktivt ha uppsikt på barnen inom skolan. Inte enbart på lektion men också på raster.

Man ska försöka skapa en så nära relation mellan barn och lärare så att lärarna snabbt kan fixa till problemet, innan de bli stora som denna.

Vi ska nu inte glömma bort att våra barn inte bara är våra barn, utan också samhällets barn.

Barn sover 8 timmar, de är i skolan 8 timmar, 2-3 timmar vill de va med kompisar för att leka och busa mm.

Vi umgås bara ett par enstaka timmar med våra barn vare säg vi vill eller inte, så lär sig barn i många fall saker och ting från främlingar som vi kanske aldrig hört talas om.

Och vi kan inte bara säga att detta är mitt barn bara för att jag har skapat det, och för att det bär på mitt familjenamn.

Var realistiska och acceptera att alla barn är samhällets barn, och inte bara ert.

Föräldrarnas fel är det också lika mycket som skolans.

Kan frågan ligga inom barnets uppfostran?

Om vi ska definierar uppfostran!

Hur skulle ni då definiera uppfostran, och vad tror ni det innebär?

Är bra uppfostrare föräldrar precis som domarna i fotbolls planen med en visselpipa i munnen och blåser stop till varje enskild steg barnet tar och viftar höger och vänster med gult eller rött kort?

Eller kan man tycka att en bra uppfostring handlar om att skicka barnet till sitt rum så fort det har gjort nåt?

Nog med frågor om uppfostran, givetvis kan vi komma på fler än så.

Uppfostran handlar mer om tiden och tålamodet vi vuxna lägger ner för våra och samhällets barn. Vi kan inte bara blunda och bara bry oss om våran ägna unge.

Vissa föräldrar är så blinda, att de glömmer att barn i många fall inte behöver pengar eller nya prylar.

Barn vill mer ha uppmärksamhet, kanske vår grabb med kniv utan att själv vara medveten, någonstans i sitt omedvetenhet behöver just ha uppmärksamhet på sitt egna lilla sätt.

Förutom uppmärksamhet kan barn ha brist på kärlek från föräldrar som bryr sig.

Man hör när många föräldrar pratar om att de jobbar stenhårt bara för familjens bla bla bla. De har faktiskt ingen aning om att livet inte bara handlar om materia och rikedomar.

De finns faktiskt de som inte har bröd på bordet men är hur glada som helst för livet.

Vi ska inte heller glöma att barn är som disksvampar de suger in så mycket nyttigt och onyttigt från omgivningen som möjligt allt i från Media, som tidning, böcker, internet, tv-spel, radio, tv till alla andra olika källor.

Glöm inte nu att bara för att vi pratat om barnets föräldrar, ska detta betyda att de är sämre människor än andra. Eller att de inte försökt ge sin uppmärksamhet eller kärlek till sina barn. De kanske bara har gjort det på fel sätt.

Det finns så mycket mer man kan tillägga här, men jag får tacka för ert tålamod. Ibland kan man inte bara säga sin mening med bara ett par ord.

Jag vill bara tillägga till vår drabbades mor. Att självklart ska man skydda sitt barn men när jag först började läsa, fick jag en känsla av att en stor armé ska nu samlas för att bekämpa en annan stor armé.

Jag menar inte att denna händelsen inte är livs viktigt för det är den.

Men en annan verklighet är att det andra barnet också är ett barn med många brister precis som alla andra barn här i världen.

För att få slut på sådana otäcka händelser så måste vi alla hjälpas åt med både det ena och det andra.

En summering på de saker som borde fixas är... Skolan. Föräldrarna. Samhället.







Svar: Hej. Jag håller helt och hållet med dig. jag skriver ifrån vårt seende. Där min 10 åring blivit hotad. men självklart försöker jag få alla inblandade parter att förstå att även den andra killen behöver hjälp. Jag vill inte gå in på detaljer alls om honom.Men jag förstår det du skriver och jag är helt med på dina tankar.
Här skall inte stormas på något sätt. utan det jag gör nu är att kämpa för att detta inte skall få inträffa alls. att samhället skall kunna komma ifrån sådan här typer av saker. Bort från mobbning och våld. att det skall finnas hjälp att få.Innan det går för långt.
att föräldrar skall få den hjälp de behöver i detta också.
Magical

 2013-03-21     23:51:43
  Namn


  E-postadress (publiceras ej)


  URL/Bloggadress


  Kommentar

         Kom ihåg mig?