Idag är det då dags. Klockan 12.00 har jag läkarbesök.
Då kanske jag får veta varför jag mått som jag gjort de senaste dagarna.
Jag hoppas att hon har ett svar på allt.
Varför jag känt mig som jag gjort.
Orkeslös, ont, illamående, trött och ledsen.
Jag har mått illa så fort jag ätit. Varit helt orkeslös och trött. Känt mig ledsen föregentligen ingenting.
Och det som är jobbigt,det är att jag inte känner igen mig. Jag har aldrig mått så här någon gång innan.
Oavsett om jag varit magsjuk eller haft feber, så har jag aldrig mått så här dåligt.
Inte orkat med mig eller hemmet.
Inte orkat äta (fast jag vet att jag måste och har tvingat i mig det)
Tillbringat mina dagar i soffan eller i sängen.
Och när Tinus♥ kommit hem får han ta tag i allt som skall göras. För att mina karafter inte orkat.
Han är världens bästa och säger hela tiden åt mig att vila. För att bli riktigt bra. Att inte börja kämpa förtidigt.

Idag mår jag bättre. Mycket mycket bättre. Kunde äta frukost utan att känna illamående.
Hade mer färg i ansiktet. Och kände mig gladare.
Lilla bebben är inte alls så aktiv som han/hon varit.
Och det kan oroa mig lite.
Innan har det varit en cirkus apa i min mage. Men igår eftermiddag fick jag ont i magen. Den blev stenhård
och sedan dess har jag bara känns svaga rörelser.
VEHÖVER JAG OROA MIG TRO???

Som tur var så kommer jag till läkaren ideg.
Hon kommer göra ett uötraljud pålivmodern för att se hur mycket mina sammandragningar påverkat
den och barnet.
Återkommer senare idag.
KRAM♥