Då och nu....

Idag satt jag och en kompis till mig (martin) och diskuterade vart världen tagit vägen. Via msn satt vi och hade ganska roliga diskussioner.
Tänk vad världen har förändrats. Vad som hänt bara på de 30 år jag levt. (Gammal gumma)
När jag växte upp fanns det LP skivor, kasettband och på sin höjd comendore  spel. När vi skulle skaffa musik så fick man antingen gå och köpa sina skivor/band eller sitta och spela av de på sin dubbeldeckade bandspelare. Minns vilket jobb det var.  Först spola fram till låten man ville ha och sen se till att man samtidigt som den började hinna trycka på REC på den andra banddelen. Idag laddar du snabbt ner låtar via nätet som kan ta ca 2 sekunder. Smidigt men var tog allt det roliga vägen. För ungefär två år sedan fick min dotter som är 4 år ärva ett kasettband av en kompis. Hon frågade mig vad man gjorde med det. Jag förklarade att det var en saga på det och att man kan lyssna på bandet i bandspelaren (dock hade vi ingen) Hon verkade nöjd med svaret och gick iväg. Senare gittade jag henne i sitt rumm och försökte göra allt för att få in bandet i CD spelaren. HAHAHAHA. Hon har verkligen ingen aning om vad kasettband är. Nu har vi CD-spelare och blueray spelare....
Sen har vi det där med TV spel. Jag och min bror fick en jul Nintendo 64. Vi blev ju överlyckliga. Hade massa spel. Men jag minns speciellt ett spel. Fotbollsspelet tror jag det var. Där det var fyrkantiga gubbar som sprang efetr något vitt som skulle kunna vara en boll. Grafiken var fruktansvärt dålig men man hade väldigt kul. Idag finns det en mängd olika varianter av spel. PS3, Wii, Xbox360, Nintendo DS. Hur många som helst.

När vi var små hade vi ett sommarställe i Frillesås (halland) Ett år fick min pappa tag i en gammal biltelefon som vi skulle ha på landet efetrsom det inte fanns telefon där. det var en stor apparat som vägde hur mycket som helst. Och den gick bara att ringa med ibland. Nätet var ju inget vidare då. Nu finns det minimala telefoner med inbyggd kamera och MP3.
Och kameran i sig är ju en sak, Min första kamera var en sådan variant där man fick dra upp den med en spak varje gång man tagit ett kort. Sen fick man lämna in den för att få hemskickat sina kort. Då kunde det ju vara ett flertal som inte var bra.... sen kom kameran där man inte behövde dra upp utan den drog upp sig själv. Och nu då tillsist digitalkameran. Där jag samtidigt kan se mina bilder och radera bort de som jag inte vill ha. Sen framkallar jag bara de jag vill ha hem via nätet. Hur smidigt som helst.
Vi behöver inte ringa mer...nu mer finns mailen. Eller varför inte facebbok, lunarstorm, kamrat eller vad alla dessa sidor heter. Sms...är också enkelt...men behöver inte prata med personen...utan man skickar ett sms.
Saken är ju att jag är precis likadan....så det är inte det jag vill komma fram till....utan bara vart världen är på vägen. vad finns det om 30 år till.....kan saker bli bättre????


                                   







  Namn


  E-postadress (publiceras ej)


  URL/Bloggadress


  Kommentar

         Kom ihåg mig?