Så som jag förstått så skall man helt enkelt inte få vara lycklig....eller lycklig kanske man skall få vara men hela tiden skall någt eller någon sätta käppar i hjulet för än. Varför kan man inte se till sitt eget bästa eller varför inte till de som blir drabbade i allt detta. Jag kan inte av olika skäl gå in på vad som har hänt men det är grymt påfrestande och psykiskt nerdragande. Och läget är oerhört dumt. För om mindre än 2 veckor så skall en av de lyckligaste dagarna i mitt liv komma. Om mindre än 2 veckor gifter jag mig. Och jag har allt för mycket att planera än att lägga energi på saker som bara sårar och förvärrar situationer.
Tyvärr så är läget som det är nu och man skall ju göra det bästa av situationen.
Men hur långt får det gå? Hur ont skall man ha? Hur sårad skall man få bli?
Jag är ledsen och besviken.
Jag kan tyvärr inte säga mer eller vad som hänt för att inte förstöra för mig själv.
Tar just nu det säkra före det osäkra.

Men i allt detta svåra och jobbiga så är jag enormt tacksam för alla som hjälpt till.
Vill tacka de en efter en men de är så många.

TINUS!!! Utan dig hade detta varit hopplöst. Du är min klippa och ängel. Är så glad att jag träffat dig och att du är mannen som jag skall få leva mitt liv med. Älskar dig så otroligt mycket.
EMMA!!! Tack för att du lyssnar och förstår. Tack för att du försöker hjälpa mig få klarhet i vissa saker. Tack för att du är den bästa vän man kan få.
MINA FÖRÄLDRAR!!!! Tack för allt otroligt stöd ni gett. Att ni orkar lyssna och alltid finns där för mig. Att ni annalyserar och försöker komma på bra beslut tillsammans med mig. Älskar er.
MINA SVÄRFÖRÄLDRAR!!!! Tack för allt ert stöd genom detta. Att ni förstår och finns där när man behöver prata. Att ni hjälper till och erbjuder er hjälp. Bättre svärföräldrar kan man inte få.
FREDRIK!!! Min underbara och älskade bror. TACK för att du förstår och finns där. Tack för att du ringer och kollar hur jag mår. Tack för att du tar dig tid att lyssna och hjälpa till. Du är den bästa bror man kan ha. Och tack till din underbara sambo INGRID som är en underbar människa.
SOFIA OCH LINA!!! Tack för allt ni gör....allt ni hjälper till med. Allt stöd jag får och all hjälp jag och Tinus får. Underbara svägerskor.
ALLA UNDERBARA VÄNNER!!! Ingen nämnd ingen glömd. Jag är EVIGT tacksam för er alla. Ni är alla som stöttepelare i mitt liv. Ni inger trygghet och kärlek. Förtroende och värme.

Nu till lite om bröllopet. Som snart kommer vara dags.
I allt detta jobbiga så skal inget få förstöra denna dag. Och där har vi gläjen att ha så många vänner och bekanta runt omkring oss. Alla som erbjuder sin hjälp. TACK!

Nu är det mesta fixat. Igår tog jag och Tinus oss en tur till Tyskalnd för att inhandla det flytande som skall vara på ett bröllop. En jätte mysig tur var det och det kändes så bra att få klart det.

Checklistan blir bättre och bättre. För vi kan bocka av mer saker hela tiden. Och detta är enbart för att vi kämpar på och har alla runt omkring oss som hjälper till.

Så om två veckor är jag Mikaela Stenhill.
Längtar.

Ha en fortsatt bra dag där ute.

KRAM