Just nu råder det KAOS i hela mitt liv.
Min kropp utstrålar KAOS, mina känslor skriker
KAOS. Överallt KAOS.
Jag borde egentligen ta den största skyllt jag
hittar och klistra fast på
mitt köksfönster. Så att folk som går förbi
förstår att det är farlig mark där inne.
På skylten skulle det stå med stora röda bokstäver:
KAOS.....PGA FLYTT.
INTRÄDE SKER PÅ EGEN RISK.

Slår man upp ordek kaos så ser man att det står för oordning.
Just så är det just nu.
Saker precis över allt. saker som skall slängas,
saker som har packats, saker som skall packas
och saker som man inte riktigt vet vart de skall ta vägen.
Med andra ord KAOS!!!



Jag själv tycker att det är jätte jobbigt att bo såhär.
Avskyr oordningen som hägrar runt om mig.
Ja jag vet att det bara är tillfälligt och att det även
är självförvållat. Men jag måste bara få gnälla av mig lite.
På lördag går äntligen den stora flytten och
då kan jag få lite balans i livet igen.
Lite ordning och reda.
Fram tills dess så är det bara att hägra ut och göra det bästa av situationen.


Att börja jobba igen var faktiskt roligare än jag trott.
Men samtidigt fick jag en kraftig dejavu känsla.
När man står där med sjuka kollegor och inga vikarier finns.
Man pusslar och kämpar för att
få dagen att gå runt.
Då kan jag tänka: Ahh, just det ja. Det var
ju så här det var att jobba.
Men duktiga som vi är
så brukar vi få
det att gå runt i alla fall.
Och jag gillar verkligen mitt jobb.



Nu har jag lunchat färdigt. dags att ta tag i KAOSET igen.
Ha en fantastisk dag.
KRAM

Det är helt sanslöst vad fort en helg går.
Och den här sista helgen innan heltidsjobb
 har varit så fullbokad
att jag knappt hunnit känna att det faktiskt är
min sista helg som mammaledig.
Men när jag nu sitter i soffan kommer
känslan sakta krypande inpå.
Lite märkligt, tråkigt och spännande på samma gång.
Jag gillar mitt jobb, men jag älskar även att vara hemma med mina barn.
Samtidigt händer det så mycket runt omkring mig nu.
Vi står mitt i en flytt. Tinus och jag hinner knappt säga hej till varandra.
Vi packar, målar, flyttar och planerar.
Det är väldigt slitsamt att flytta.
Är samtidigt JÄTTE TACKSAM för all hjälp vi får.
Tinus pappa som tillbringar varje dag med att komma och måla.
Mina föräldrar som kämpat hela dagen med att hjälpa mig flytta bort alla lådor.
Tinus mamma som också varit med och hjälpt till i huset.
TACK ♥ TACK ♥ TACK ♥ TACK
I morgon åker de stora barnen till sin pappa igen.
Sedan innan sommaren har de bott hos oss på heltid.
Men i morgon är det dags att även där gå
tillbaks till varannan vecka igen.
Känns väldigt konstigt.
Barnen längtar efetr sin pappa, han längtar efter de.
Och det är självklart jätte bra att det fungerar igen.
Men det kommer ändå kännas konstigt att inte få träffa
de på en hel vecka.
jag är inte alls van vid det och det kommer
säkert ta ett tag innan man vänjer sig igen.
Heltid, flytt och varannan vecka.
Många känslor just nu.



Morgondagens jobb staratr med studiedag.
Känns skönt men en riktig mjukstart.
Kommer vara intensivt men lärorikt.
Halv nio befinner jag mig på Arken
där min dag kommer infinnas fram till halv fem.
En massa föreläsningar som jag hoppas
är intressanta och värda att lyssna på. Nu är Tinus hemma så jag skall passa på
att tillbringa någon timma med honom innan det är dags att sova.
NATTI!!!

Om jag skrev igår att jag vill vända tillbaks
dygnsrytmen så menar
jag på alla andra sätt än det här.
Sömntimmarna i natt har varit allt för få.
Nova har säkert vaknat till ett tjugotal gånger i natt,
sedan beslutade hon också att natten var över 06.45.
Det var bara att traska upp.
Tinus tillbringar en hel massa timmar i nya huset bland målarfärg
 och spackel så jag känner att han behövde en hel del sömn.
Men om sanningen skall fram så är jag nu helt slut.
Ögonlocken är blytunga och tålamodet är allt
annat än på topp.
När jag menar att jag vill vända dygnet igen så innefattar det
en hel natts sömn.
Då kan jag absolut mer än gärna gå upp vid sju.



Just idag blir det inte så mycket mer bloggande.
Inte för tillfället i alla fall.
Nova sover, Emil är med Tinus i huset och Embla hos en kompis.
Jag passar på att vila istället.

Stor kram till er♥

Den stora gåtan i mitt liv just nu är hur man
vänder tillbaka på dygnet.
Hur får man liv i tre sjusovare.
Får i säng de på kvällarna och upp de på morognen.
Det går inte.
Barnen sover lätt till mellan halv tio till halv elva på morgonen (dagen)
och kommer inte i säng före klockan tio på kvällen.
Jätte skönt med sovmorgon men samtidigt så måste vi få
ordning på rutinerna igen.
Måste komma i säng på kvällarna och upp på morgonen.
För om mindre än en vecka är det dags för skola/förskola igen.
Då finns inte sovmorgon på schemat lägre.



Inom loppet av en månad så skall det komma
tre små nya tillskott till vår familj (släckten såklart inte jag)
Barnen skall få tre nya kusiner.
 Den första som kom var min bror och hans sambo som precis innan jul
fick den bästa julklapp de kunde få.
En liten kille som fick namnet Simon.
Jag blev en stolt faster.
Idag kom nummer två.
Emil och Emblas faster fick en liten tjej som fått namnet Zanna.
De stora barnens kusin och Novas bonuskusin. Eftersom de kallar henne för kusin med.
Nu väntar vi med spänning på nr tre.
Tinus syster skall ha när som helst.
Jag verkligen längtar efter denna lilla krabat också.
Då blir jag en moster (ingift).



Dags att krypa upp i soffan med den nya boken jag läser.

Tusenskönor av Krisitina Ohlsson.
Jag har precis börjat så ännu kan jag inte berätta vad jag tycker.
Men boken innan Askungar var verkligen jätte bra.
Kan varmt rekomendera.

Jag har inte skrivit några inlägg sedan september.
Inte haft lust och inte hittat inspiration.
Men kände ändå att nu är det nog dags igen.
ta tag i saker som bara kommit efter.
Inga viktiga saker men ändå saker som var en del av mig.
Så nu ger vi bloggandet ett nytt försök.


Jag ger mig in i 2012 med en massa posetiv energi.
Jag har lärt mig att förlåta och tar all
negativ energi, stoppar det bakom mig.
Nu håller jag tummarna för att 2012 blir ett bra år.
Ett år med komunikation och ärlighet.
Ett år fyllt med skratt och kärlek.



Just nu lever jag mitt i ett orosmoment.
Saker över allt. Kartonger i varenda vrå.
Ingen ordninga alls.
Men det får vara så.....i 11 dagar till.
sen äntligen går flyttlasset mot
vårt nya hem.
Jag blir en ening stressad av alla saker,
men vet också att det kommer bli jätte bra när allt är klart.
I morgon staratar min svärfar med målningen och på torsdag
kommer även Tinus hjälpa till.
Mycket jobb men får ta en sak i taget.




Nu går jag även in på min sista vecka
som föräldrarledig.
Tanken på att jag varit hemma sedan april 2010
är rätt svår att förstå.
Och nu är det dags att komma in i nya rutiner igen.
Men jag är faktiskt redo.
Känner att jag trots allt längtar efter att jobba.
Lite ångest har jag över tiderna för barnen på skola/förskola
men jag skall verkligen försöka gå in med mitt posetiva tänkande
och ge detta en chans innan jag gnäller eller oroar mig.
Nu njuter jag av sista veckan med barnen.




Natti natti alla!!