VAD FAN HAR VI GJORT FÖR
ONT FÖR ATT HELA TIDEN BLI DRABBADE?

Ja jag har faktiskt lust att bara skrika ut.
Högt och tydligt tills någon hör.
Jag fattar inte när det skall ge med sig.
NÄR, NÄR, NÄR?

Irriterad, frustrerad, ledsen, arg, sur, grinig,
hjälplös, maktlös, trött, desperat och helt slut.

Embla skulle ha sitt barnkalas idag.
12 glada tjejer skulle samlas
hemmma hos oss.
Picnick på golvet, korv och bröd, glass med marränger,
fiskedamm med godispåsar. leka, mysa, skratta
och ha riktigt kul

Förra gången hon skulle ha sitt kalas blev hon
magsjuk och kalaset var tvunget att ställas in.
Det var en väldigt ledsen Embla vi hade då
men lovade henne självklart att hon skulle få
ha sitt kalas en annan helg.

I dag var det då dags.
ÄNTLIGEN.
Som hon har tjatat och längtat.

Men i morse klockan 5 vaknade Emil
Kräktes och mådde fruktansvärt illa.
F---------N

Han kan absolut inte hjälpa att han blev sjuk.
Men jag tyckte så fruktansvärt synd om Embla.
Vi var så illa tvugna att avboka hennes kalas
ännu en gång.
Den här gången blev hon riktigt riktigt ledsen.



För att ge henne en sådan bra dag som möjligt
så bestämde vi att jag skulle
ta med henne på bio.
Hon skulle få välja film, köpa en godispåse och vi skulle fika på
något mysigt café.
Med oss fick vi mormor (min mamma).
Filmen blev:


(Rätt så rolig men vissa skämt hängde
hon nog inte alls med på.
Men väl värd att se på)

När vi kom hem möttes vi av en väldigt trött Nova och en riktigt
sjuk Emil med hög feber (38,7)
Han kräktes bara en gång men febern verkade hålla i sig.
Ingen matlust och ingen ork.

Framåt kvällen verkade den dock vilja gå ner
men frossan var hemsk.
19.30 sov alla tre barnen........

........och ännu en gång håller jag tummarna för
att detta var den SISTA gången
på väldigt väldigt länge.
För jag blir gråtfärdig på allt detta.