John Blund har besökt mig.
Ganska tidigt men han kom i alla fall.
Nu undrar jag om han tänker stanna hela natten eller bara några timmar.
Jag har längtat efter honom flera nätter i rad nu,
men han tycks alltid ha någon annan att åka till när jag behöver honom som mest.
Och jag vet verkligen inte hur jag skall få honom att stanna.


Ett par nätter nu har jag alltså sovit väldigt dåligt.
Dels för att graviditeten gör sitt med värkande höfter och tryckande urinblåsa.
Så ett par gånger per natt går jag upp på en liten nattlig promenad.
Alla andra i huset sover.
Ibland sätter jag mig i soffan och bara tittar ut, ibland går jag in och lyssnar på mina barns
lugna andetag och ibland går jag bara fram och tillbaks tills dess värken gett med sig.
Sen tar det en ganska lång stund innan jag somnar igen.
Och när morgonen kommer så är jag helt slut.
Jag går fotfarande upp med barnen. Klockan 6.20 ringer klockan.
Jag njuter av tiden vi år tillsammans. frukost (Emil äter) påklädning, borsta tänderna och dessa gosiga kramar
när de ger sig iväg till skolan/förskolan.
När bara jag och Tinus är hemma så ringer klockan 7.30. Jag ligger kvar i sängen ,em är klarvaken.
När Tinus pussat mig hej då går jag upp och äter frukost och tittar på rivstart.

Nu i efterhand inser jag att jag kanske borde passa på att sova ut när jag får.
Jag kanske inte borde gå upp med barnen utan låta kroppen få den sömn den behöver.
För om ca två månader är det svårare att få sömn igen. När en liten kommer att vara vaken på nätterna.
Och jag vågar ju inte hoppas på samma tur som innan.
Både Emil och Embla sov hela nätterna när de bara var några månader.
UNDERBART!!!!!

Nu skall jag borsta tänderna och ta ett allvarligt prat med John Blund.
Håll nu tummarna att han stannar hela natten.

Godnatt vänner....